Quantcast
Channel: Slöjd- och bildpedagogen
Viewing all 348 articles
Browse latest View live

Idéutveckling med tydliga mål

$
0
0
Vi startar nu ett nytt arbetsområde med årskurs 5. Eleverna får i uppdrag att skapa en lampett med egen design utifrån en inspirationskälla som får välja själva och med minst ett återbruksinslag. Det här blir tredje terminen jag har det här arbetsområde med årskurs 5 och det fina är att jag kan förbättra och förfina uppgiften lite för varje termin. Förra terminen införde jag en instruktionsfilm för sammanfognings-momentet. Här kan du läsa mer om det.

Den här terminen har jag valt att vara mer tydlig med målen för arbetsområdet i starten. Jag har gjort en matris där jag tydliggjort vad det betyder att vara godkänd på de sju olika målen som ingår och vad det krävs för att bedömas som "vass", som att man har "mer än tillräckliga kunskaper" som Skolverket numera väljer att kalla det högre måluppfyllelse-steget för åk 1-5 numera. Med hjälp av det alldeles nya bedömningsstödet för målen för årskurs 6 tyckte jag att det blev lätt att beskriva de här olika stegen. Jag tror att det blev tydligt för eleverna och jag tror att eleverna kommer att ha mycket god chans att nå den högre
måluppfyllelsen genom att de nu vet vad som krävs.

Kanske var det också målens tydlighet som bidrog till att alla elever kom igång med en härligt sprudlande idéprocess. Jag betonade att själva idé- och skiss-fasen gärna fick ta tid och att de gärna fick tänka till nästa slöjdtillfälle. Eleverna kom med härligt skiftande idéer. Exempel på inspirationskällor är graffiti, familjen och palats.



Att resa för studier

$
0
0
Högst upp Uppsala 4.50. Nedan Göteborg 17.30 samma dag.

Jag ser det som en förmån att få läsa in min slöjdlärarbehörighet samtidigt som jag arbetar som slöjdlärare. Jag är nöjd med utbildningen och jag känner att jag har möjlighet att praktisera det jag lär mig.

Det är dock slitigt att resa. Tidtabellerna ligger så att jag kan resa över en dag, men det innebär att jag behöver ta tåget som går 4.56 från Uppsala. Jag kan sova och jobba på tåget till en viss del, men det tar på att vara igång en så lång dag. Det tar tid att återhämta sig känner jag så här en vecka efter min sista resa till Göteborg. Jag får ladda inför november då jag ska resa tre fredagar i rad...

Fyror flätar

$
0
0
Mina fyror har kommit en bra bit med sina korgprojekt. Vi flätar med peddingrotting som vi köper i rullar från Slöjddetaljer. Förra terminen hörde jag av mig till dem för att fråga var materialet kommer från och vad framställningen har för miljöbelastning. Jag fick svar att det kommet från en palm som växer i Kina och att det fraktas hit med båt. Jag skrev då tillbaka, tackade för svaret och frågade om angående framställningen och eventuell miljöbelastning. Jag har faktiskt inte fått något svar ännu. Jag ska nog ta och skriva till dem igen.

Rottingspiralen gungar på ett roligt sätt.


Hemtentan inlämnad!

$
0
0
Nu har jag just laddat upp min hemtenta i metall i inlämningsmappen. Det känns väldigt bra. Metall är ett väldigt spännande material med stor potential för skapande och kreativitet. Jag skulle gärna vilja utveckla mina kunskaper mycket mer inom det här området både för användande inom skolslöjden och även privat.

I vår har jag förmånen att få ha workshop i metall i min lärarlyftutbildning. Det ser jag fram emot.

I arbetet med hemtentan har jag stött på en del riktigt bra material i ämnet på nätet. Här nedan är ett exempel.


Jag tror jag fick till lite vasst där!

$
0
0
Jag låter mina treor summera sitt slöjdprojekt Kul-på-hjul med en liten intervju som vi spelar in och lägger på vår slöjdblogg tillsammans med en bild av den färdiga kul-på-hjul-saken. Förra året hade jag samma ambition, men jag lyckades inte riktigt genomföra det på grund av att jag inte hittat någon riktigt bra lösning för att få både bild och ljud på plats på ett smidigt sätt. Här kan du läsa mer om hur jag hittade en lösning för att lätt få in bilderna.

Nu har jag hittat en inspelningsapp som fungerar superbra för att eleverna ska kunna spela in ljud själva, ljudfilen blir i MP3-format, ljuden namnas och jag kan få dem sparade i min Google Drive automatiskt. Det var den app som jag provade som sista alternativ när jag sökt på "MP3 recorder" på AppStore. Den heter nämligen MP3 Blockflöjt. Varför ska man ha en speciell ljudinspelare för blockflöjt?, tänkte jag när jag bläddrade igenom sökresultatet. Det visade sig vara en felöversättning. Recorder är ju blockflöjt på svenska. Så kan det gå när maskiner får översätta. Det visade sig hur som helst att den appen var den bästa och smidigaste för våra behov. Nu har jag den installerad på våra två slöjd-iPods.

I torsdags spelade några av eleverna in intervjuer. Gången innan hade vi gått igenom vad som krävdes för att bli godkänd och vad som behövdes för att få mer än godtagbara kunskaper, för att bli "vass" som vi kallar det (vi arbetar med "kass-till-vass-trappor" inspirerade av Årstaskolan och Lotta Brolin. Tack Lotta!). Denna gång repeterade vi och eleverna fick köra igång. Jag fascineras och imponeras över hur eleverna helt spontant i intervjusituationerna hjälper varandra att visa att de kan nå "vass-målet" genom att ställa följdfrågor och ibland nästan lirka ur kompisarna fördjupade vassa reflektioner kring slöjdandet. Snacka om kompetenta barn!

Intervjuerna ligger på vår slöjdblogg under fliken Trä och metall. Intervjun med Holli och Loeär bra exempel på elever som har högklassig intervjuteknik.
"Jag tror jag fick till lite vasst där", sa Loe när han kom tillbaka efter att ha blivit intervjuad, och det var inte slöjdföremålet som hade vassa kanter.

Att berätta med film

$
0
0
Filmsalen låg i min grundskola i källaren, precis under personalrummet. Att få gå till filmsalen var en ynnest. Att få sätta sig på de machesterklädda nedfällbara stolssitsarna och se på film det var lyxskola. Jag kommer ihåg hur det luktade, jag kommer ihåg dammet i ljuset från filmprojektorn.
Jag hade ingen tanke då på att jag själv skulle göra film tillsammans med mina elever när jag blev stor.

Att skapa film är idag lätt och något som var man kan göra. Jag tror att många av mina kollegor tror att det är svårt, men de har fel. Det är lätt. Faktiskt. Speciellt om man låter eleverna vara med.
Många tror också att det tar lång tid, men det behöver inte alls ta lång tid. Speciellt inte om man använder sig av iMovie Trailerverktyg. Med det kan man på en halvtimme skapa en cool trailer som ser helproffsig ut. Hur är det möjligt? Jo, verktyget har en styrd storyboard som man följer och dirigeras till att filma exakt rätt längd på klippen. Se mer om hur man gör här.

Fascinationen för film tycks inte ha mattats av. Mina elever verkar tycka att det är lika häftigt med film i skolan som jag tyckte när jag gick i grundskolan även fast de de inte har någon filmsal och även fast de flesta av dem har tillgång till miljontals filmer i sin ficka bara något klick bort. Film engagerar, inspirerar och berättar.

Här nedan är två filmer vi gjort de senaste veckorna. De är en del i vårt bloggprojekt Slöjdstafetten.


Vad händer efter "Herre Gud i höjden, detta har jag gjort i slöjden"?

$
0
0
"Det var en gång för länge sedan ett stycke trä."

Så startar den klassiska berättelsen om Pinocchio som nu går som familjeteater på Uppsala Stadsteater. Helt klart sevärd, men lite läskig för de yngre. "Välkryddad och charmig" skriver recensenten i UNT. Jag har sett den idag med min familj och känner mig uppfylld av en färgstark teaterupplevelse.

Berättelsen handlar, som bekant, om den fattige dockmakaren Geppetto som en dag hittar ett stycke trä som han skapar en docka av. Som ett mirakel får dockan liv och Geppetto döper den till Pinocchio.

Får det dina elever skapar i slöjden liv? Hur ser det livet ut? Vem använder saken? Vad känner de för slöjdföremålet? Vilken kulturell betydelse får slödsaken i familjen? Vad händer efter "Herre Gud i höjden, detta har jag gjort i slöjden"?. Det skulle vara kul att ta reda på... Kanske det kan bli ett fotoprojekt i vår... Jag ska klura på det. Är det någon som vill haka på och ta reda på detta?


Dataslöjd på schemat?

$
0
0
Kia Höök, professor på Institutionen för Data- och Systemvetenskap vid KTH, propagerade redan 2009 för införandet av det nya skolämnet "Dataslöjd" i skolan. På samma sätt som elever får skapa i textil, metall och trä borde elever få skapa digitalt och till exempel skapa webbsidor, spel och prova på att programmera.

Darja Isaksson, vd för Ziggy Creative Colony höll ett brandtal för makerkulturen i skolan på Internatdagarna 2013. Makers tror inte att internet fördummar oss eller håller på att förstöra våra liv. Makers förstår vad man kan göra med digital teknik och de skapar, de blir kreativa. Det de inte kan, det lär de sig, för Makers lever livslångt lärande, menar Darja.

Se hela hennes grymt inspirerande pecha kucha här nedan.
Läs även mitt inlägg om detta i min IT-blogg I love IT.


Slöjden kan inspirera digitalkunskapen

$
0
0
"Ersätt skolslöjden med sociala medier-kunskap", skriver Internetworlds Jack Werner.

Gärna dataslöjd i skolan, men aldrig som ersättning av slöjdämnet, tänker jag. Digitalkunskap* behöver in i alla ämnen i skolan. Skolan ska vara en del i samhället. Dagens samhälle är digitalt, alltså ska skolan låta det digitala genomsyra skolämnena. I den bästa av världar skulle inga särskilda IT-lektioner behöva finnas. De digitala redskapen ska vara en naturlig del i den verktygslåda som skolan förfogade över och IT skulle användas vid sidan av papier mache och svampexkursioner.
Vi är, på de flesta skolor i Sverige, inte där ännu. Digitalkunskap behöver fortfarande på många håll ligga som särskilda lektioner för att de baskunskaper som behövs för en bra digital-kunskpas-integrering i alla ämnen ska komma på plats.

Slöjden är unik med att kombinera hantverkskunnande, miljömedvetenhet och entreprenörskap med estetiska synpunkter och en medveten formgivning som eleven själv varit aktiv i att utforma och genom att eleverna själva jobbar med verktyg och redskap (Visst är det bra formulerat? Jag ska inte ta åt mig äran. Det är snyggt formulerat av Kajsa Borg från slöjdlärarutbildningen vid Umeå universitet.). Samspelet mellan handens arbete, känslan för material och tankens fantasi och kreativitet kan inte ersättas med någon form av digitalkunskap. Digitalkunskap kan komplettera och effektivisera slöjden på samma sätt som digitalkunskap kan komplettera och effektivisera skolans övriga ämnen.

Det som är speciellt med slöjden och det pratas alltmer kring slöjd och IT/Makerkultur i samma mening är att slöjden har styrkor som digitalkunskap kan lära sig av. "Hantverkskunnande, miljömedvetenhet och entreprenörskap med estetiska synpunkter och en medveten formgivning som eleven själv varit aktiv i att utforma och genom att eleverna själva jobbar med verktyg och redskap", allt det gäller även för digitalkunskapen. Slöjden har en stark tradition av idéutveckling och kreativt arbete. Vi kan dela med oss av slöjdens unika pedagogiska tänk till digitalkunskapen och vi kan även ta del av vinster från digitalkunskapen in i slöjden.

Här nedan ser ni ett verktyg som används i Maker-sammanhang.




*ordet Digitalkunskap är, av vad jag förstår, myntat av Teacher Hack

Göra-klart-dag

$
0
0
Idag har vi haft en väldigt rolig, men intensiv göra-klart-dag i träslöjdsalen. Vi har hamnat flera veckor efter vårt planering eftersom krympburkprojektet vi hade i början av terminen drog ut lite på tiden. Det innebar att ingen av årskurs 5:s lampetter var klara i början av den här veckan. Nu är alla utom två klara (en elev var sjuk och en är i Indien).

"Det här är den roligaste dagen på hela terminen!", sa en elev när han insåg att han kunde ha slöjd hela dagen om han behövde för att bli klar. Eleven i fråga hade i sitt skissarbete bestämt sig för att inte bara göra en lampett utan hela fem stycken i form av en slags utvikbart "altarskåp" för bilar. Eftersom eleverna normalt bara brukar hinna med en lampett nätt och jämt, så försökte jag lite fint föreslå att han kanske kunde begränsa sig till en triptyk, det vill säga tre. Men, nej, fem skulle det vara en för varje favoritbilmodell. Jag sa, ok, jobba på så får vi se. Eleven har jobbat på som vara den och idag blev han klar. En liten kompromiss kunde vi hitta med de yttersta "vingarna". Det är grymt imponerande att han fixade projektet från idé till färdig produkt.

"Jag tycker att det är lite högre nivå på våra lampetter jämfört med förra terminens femmors", reflekterade en annan elev. Den här terminens femmors design på sina lampetter är verkligen imponerande. Vi har haft fantastiska designs andra terminer också. Det är dock intressant att se hur elever reflekterar och förhåller sig till tidigare gruppers slöjdande. Har ni märkt att elever gör det? Hur påverkar det deras arbeten?

En egen reflektion över dagen var att det roligaste var att ha mixade åldrar i slöjdsalen. Jag hade nämligen både årskurs treor och årskurs femmor samtidigt i salen. Elever som annars aldrig pratar med varandra började samtala och prata om både sitt slöjdande och andra saker. Slöjdandet inbjöd på ett härligt och otvunget sätt in till kontakt. Kul!

Här är alla elevers lampetter.

Uppgiften är att skapa en lampett med egen design inkluderande återbruk av något slag.

Slöjdstafetten på Webbstjärnan

Upphovsrätt i slöjdsalen

$
0
0
Kan man arbeta med upphovsrätt i slöjdsalen? Jo, absolut. Mina femmor har i uppgift att skapa en lampett med en egen design. En del elever väljer att leta bilder på nätet och göra decoupage. Är det ok att använda vilken bild som helst på ett eget slöjdföremål? Möjligtvis skulle det kunna anses ok om det bara ska användas hemmavid, men om vi, som vi gör, vill lägga ut en bild på slöjdföremålet på slöjdbloggen, är det då ok? Nej, då är det inte ok att använda vilken bild som helst.

Jag har försökt att guida mina elever i detta i bildletandet. I mån av tid har vi också varit noga och angett källan på själva slöjdföremålet. Jag ska utmana mig själv med att vara mer noga med just den senare biten.

Här är ett exempel på där vi angett källan.


Uppsalastafetten har startat

$
0
0
Idag hade vi nätverksträff för slöjdlärarna i Uppsala kommun. Det var min förstelärarkollega Elin och jag som arrangerade träffen. Vi startade med en inspirationsinjektion om hur vi själva arbetat med digitala verktyg i våra slöjdgrupper. Sedan fick deltagarna dela egna erfarenheter om digitala verktyg med varandra i grupper. Andra delen av eftermiddagen fick deltagarna arbeta med bedömningsstöden i slöjd från Skolverket.

Uppsalas slöjdlärare är svältfödda på nätverksträffar. Det här är den första vi har på ett drygt år och man kunde märka i samtalen och i utvärderingarna att pedagogerna längtar efter kollegor att dryfta ämnesspecifika frågor tillsammans med.

Eftersom nästa inplanerade nätverksträff är först i november valde vi att skapa en webbplats där vi kan mötas digitalt i ett utvidgat kollegium inom kommunen. För tillfället är det en blogspot-adress, men förhoppningen är att webbplatsen inom kort ska kunna vara del av en övergripande pedagogsida för kommunen (den finns inte ännu...). Vår slöjdmötesplats heter Slöjdlärarna i Uppsala.

Som en överraskning utmanade vi våra slöjdkollegor i att anta utmaninegn att ta emot en stafettpinne som en budkavle med budskapet "Vad gör ni i era slöjdsalar?". Utmaningen är att svara på frågan genom att enkelt berätta lite om vad man gör i text och bild, märka pinnen med sitt unika bomärke och sedan skicka vidare pinnen. Svaren på frågan publicerar vi på webbplatsen Slöjdstafetten i Uppsala. En förhoppning är att stafetten ska leda till ökad delaktighet mellan slöjdsalarna i kommunen. Kanske det kan leda till mer samarbete?


Pepparkaksslöjd

$
0
0
I år var vårt pepparkakshustema Sagan om ringen och Den stora salen i Rohan.
Vi brukar låta vårt pepparkakshus stå och sprida sin ljuvliga juldoft under hela julen, ända fram till Tjugon-dag-Knut, men i år hände något oväntat. Efter bara några dagar började vi höra knak och plötsligt såg huset ut så här:

Det var inte katternas fel. Ingen rörde vid huset. Vi tror att det beror på det fuktiga vädret. Vi hade vädrat hela lägenheten samtidigt som det regnade för fullt utanför. Vi tror att luftfuktigheten måste ha gjort väggarna alldeles svaga så att hela salen till slut kollapsade. 


Den stora hjödpunkten på våra Tjugondag-Knut-fester är när barnen i åldersordning får ta min träklubba och krascha pepparkakshuset. Hur skulle det nu bli detta år...
Vi löste det med att socker-limma ihop de krasade bitarna (efter det att vi torkat dem hårda igen i låg värme i ungen) i form av en ruinstad. Min son blev riktigt nöjd och till och med inspirerad av att se fantasi-ruinen växa fram.
Det blev ett hellyckat Tjugondag-Knut-fir trots allt :)






Kursuppgift: Träbearbetning

$
0
0
Mitt första exempel är den sked som jag började med under vår kurs-workshop. Jag startade med att göra urgröpningen av själva skeden och fortsatte sedan med utsidan. Designen ändrade jag lite allt eftersom arbetet fortskred. Invändigt slipade jag skeden slät. Utvändigt lät jag facetterna från täljningen vara kvar i dekorativt syfte. Jag valde att skära ut karvsnitt på handtagets släta ovansida och oljade avslutningsvis in skeden med linolja. Skeden fick flytta in i vår kaffeburk.

Mitt andra exempel är en krympburk som jag påbörjade arbetet med i somras. Här är en länk till hur jag startade. Nu har jag skurit ut "skureut" på burken och målat ett tunt lager med linoljefärg. 
Sommarens arbete med att tälja en krympburk var en förberedelse för det Skapande skola-projekt som vi hade med årskurs 5 i början av hösten

Säkerhetsaspekter:
När man täljer med elever är det viktigt att noga gå igenom säkerhetsregler. Jag brukar samla eleverna och i lugn och ro visa kniven, knivens delar, gå igenom några viktiga säkerhetsregler (hur man tar ut en kniv ur fodralet, hur man går med kniv, att vi sitter ner, det egna utrymmet, låta det ta tid samt vad de gör om olyckan skulle vara framme) och visa två grundläggande täljgrepp (vi kallar dem för "Cykelstyret" och "Tumgreppet"). 

Andra täljprojekt:




Startskottet

$
0
0
Igår fixade vi till det sista på våra stafettpinnar i Slöjdstafetten som ska ut i hela Sverige. Femmorna fick spåna fram vilken den första destination för respektive pinne skulle vara. Det blev skolor i Uppsala som blir pinnarnas första anhalt på sina resor ut i Sverige. Ni kan läsa mer om projektet och följa pinnarnas resa på bloggen Slöjdstafetten.
Vi har en pinne till i en egen stafett. Den pinnen har sin stafettbana inom Uppsala kommun i syfte att nätverka mellan slöjdsalarna i vår kommun. Läs mer på bloggen Slöjdstafetten i Uppsala.

Idag ska de första pinnarna i Sverigestafetten lämnas över till sina första destinationer. Det här ska bli grymt spännande :)

Några elever i årskurs fyra provar på langettstygn för att fästa meddelandet.
Det var svårt, men tillsammans kunde vi fixa det.

Kursuppgift: Sammansättningar

$
0
0
Med de elever jag arbetar med (årskurs 3-5) har jag valt att ta upp följande sammansättningstekniker:

Årskurs
Sammansättnings-teknik
Verktyg och begrepp som introduceras
Projekt
3
spika
hammare, spik, spika, hovtång
Budbärare eller liknande
4
skruva
skruv, att skruva, skruvmejsel, stjärnmejsel, försänkare, försänkt, att försänka, kullrig skalle, försänkt skalle, rakt spår, kryss spår, förborra, syl
Budbärare eller liknande
5
centrumtapp
stålskala, anslags-vinkel, skjutmått, att mäta, 90⁰ vinkel, geringssåg, att borra, borrstål, borrdjup, pelarborr, att limma, torktid, att plugga/att tappa, skruvtving/limtving, att spänna fast
Lampett

I tabellen ovan har jag valt att ta med alla verktyg och begrepp som jag ser att eleverna behöver röra sig med för att klara tekniken och uppgiften kopplad till den. Man kan tydligt se hur antalet begrepp ökar för varje år. Många ord och begrepp kan tyckas självklara, men det är väldigt få av mina elever som har dessa begrepp klart för sig när jag träffar dem i slöjden. Jag väljer att introducera de här olika sammansättningsteknikerna i lugn och ro med ganska enkla slöjdprojekt så att alla elever kan lyckas. Dels lyckas slutföra sina projekt, men också lyckas befästa begreppen och den nya tekniken åtminstone till en viss del.

Med detta som grund i årskurs 3-5 tänker jag att man skulle kunna ta sig an lite mer avancerade sammansättningstekniker i högre årskurser.

När jag var på vår workshop om sammansättningar hade jag tagit 4.56-tåget från Uppsala till Göteborg. Sömnbristen gjorde mig otroligt ofokuserad något som verkligen inte var så passande till den precision som många sammansättningstekniker kräver. Jag fick inte så mycket gjort på själva workshopen.  Det blev en nyttig erfarenhet som kanske kan bidra till en ökad förståelse när jag möter ofokuserade elever i slöjden.

Nu har jag tagit mig tid till att genomföra kursuppgiften på hemmaplan istället. Jag valde att göra en liten låda/ram med fyra olika sammanfogningar. Jag vill att man ska kunna ta isär bitarna och titta på den separat så jag valde att inte limma ihop lådan. Jag fäste samman bitarna som inte håller samman av sig själva med minsta möjliga antal skruvar. På så vis kan jag lätt plocka isär lådan och demonstrera hur bitarna ser ut.

Överst till vänster: tappförband med lös kil, överst till höger: hörnbladskarv, rad två till vänster: gerat hörn,
till höger: lådan ovanifrån, nederst till vänster: nyfiken katt, till höger: sinkning med laxstjärt


Andra sammanfogningsprojekt som jag vill prova på med elever är de kreativa lådorna som Joakim visade (se nedan, sammanfogade med fastlimmat tyg) och ljuslyktor med halvt i halvt (se länk).

Joakims exempel på roliga lådor

Tydliggöra målen

$
0
0
Kursuppgiften är att välja ut en undervisningsgrupp och tydliggöra några delar av kunskapskraven. Målsättningen är att eleverna ska förstå innebörden, förstå de aktuella värdeorden, förstå skillnaden mellan kraven för de olika betygen och att vi tillsammans ska komma på lokala exempel på slöjdarbeten, kunskaper eller elevprestationer som svarar mot de olika betygsnivåerna - gärna exempel som är lätta att överföra till pågående eller kommande arbetsområden/uppgifter.

Jag valde ett exempel från årskurs 5 och ett från årskurs 3 eftersom jag bara undervisar i åk 3-5. Här är mitt bidrag:

"Jag inledde femmornas (jag undervisar bara åk 3-5 så det fick bli ett exempel från åk 5) arbetsområde med att gå igenom matrisen för arbetsområdet noga. Läs och se bilder på: http://korta.nu/tydliga_mal

Ett ytterligare exempel finns i den här länken: http://korta.nu/vasst. Det är från åk 3. När jag lyssnade på de första eleverna som spelat in sinutvärdering märkte jag att de inte riktigt fått med det jag avsett. Nästkommande tillfälle repeterade vi målen och jag vinnlade mig om att de verkligen skulle förstå vad som gällde för ”mer än tillräckliga kunskaper”. Jag gav exempel och eleverna fick ställa frågor. Resultatet blev anmärkningsvärt mycket bättre efter detta."


Fokus på formativt

$
0
0
Vi har haft en kursuppgift där vi ska välja en av våra undervisningsgrupper,gärna en med ett pågående arbetsområde som har ett avgränsat och tydligt avsett lärandemål. Under en lektion skulle vi sedan fokusera extra mycket på att ge formativ bedömning på just de lärandemål som var aktuellt. Lektionen kunde avslutas med en diskussion med elevgruppen om hur de uppfattat lektionen och mitt förhållningssätt.

Jag känner mig inte helt säker på att jag uppfattat och genomfört uppgiften rätt, men jag är i alla fall väldigt nöjd med hur det blev.

Jag valde en lektion i årskurs 3. Eleverna skulle få prova på att arbeta metall för första gången. Jag introducerade järntråd, diverse tänger, några få tekniker och handvalsen. Innan jag gjorde detta berättade jag om Buffeln (en av "The Big 5" (metakognition) som är ett övergripande gemensamt tema vi har på vår skola det här läsåret). Buffeln sa: "Att vara slug! Pröva och ompröva.". Vi pratade om vad ordet slug betydde och att det är släkt med ordet slöjd. Vi pratade om vad det betyder att pröva och ompröva och att de idag skulle få öva speciellt på det eftersom vi skulle börja med något nytt som ofta kan kännas svårt till en start. Eleverna var med i tänket.

Att arbeta med metalltråd allra första gången brukar många elever uppleva som svårt. Tråden sticker iväg i alla riktningar och beter sig inte som eleven vill. Elevernas små händer har många gånger svårt att att till en början få tång, tråd och hand att samspela. Många elever brukar bli frustrerade och flera brukar vara nära att ge upp är min tidigare erfarenhet.

Under lektionen använde jag flitigt ordet slug när jag gick runt och gav eleverna respons på deras arbete. "Det där var slugt gjort!", "Nu behöver du vara slug. Vad kan du göra?", "Det låter som en slug lösning, prova!". Jag uppmuntrade dem att pröva och prova igen.

Vi avslutade lektionen med ett samtal som jag spelade in. Här kan ni höra vad de sa.


Jag blev positivt överraskad av Emilies slutsats att man behöver samarbeta för att kunna vara riktigt slug. Det har hon ju så galet rätt i. Flera av eleverna överraskade nog också sig själva med att märka att de kunde mer än de från en start, när de först stötte på sin motgång, trodde.


Om hjärnan och kreativitet

$
0
0
Om vikten av att skapa. En och en halv timmes väl investerad tid. Se och inspireras!


Viewing all 348 articles
Browse latest View live